Vad är pfas och varför pratar alla om ämnet just nu?
Per- och polyfluorerade alkylsubstanser, ofta kallade Pfas, har på kort tid gått från att vara ett okänt kemiskt begrepp till något många oroar sig för i vardagen. Forskare, myndigheter, journalister och privatpersoner diskuterar risker, gränsvärden och mätmetoder. Samtidigt fortsätter ämnena att användas i flera produkter och finns kvar i miljön under mycket lång tid. För att kunna fatta kloka beslut, både i samhället och på enskilda arbetsplatser, behövs en tydlig bild av vad Pfas är, var ämnena finns och hur man kan hantera dem i praktiken.
Vad pfas är och varför ämnena kallas evighetskemikalier
Pfas är en stor grupp industriellt framställda kemikalier. De består av kolkedjor där väteatomer har ersatts av fluor. Den här strukturen ger mycket starka bindningar mellan kol och fluor, vilket gör ämnena extremt stabila. Just den stabiliteten ligger bakom både nyttan och problemen.
Med en enkel definition kan Pfas beskrivas som:
Fluorerade organiska ämnen som är vatten och fettavvisande, mycket svårnedbrytbara och därför kan spridas och ansamlas i miljö och levande organismer över lång tid.
De har använts sedan 1950talet i många produkter där man vill ha ytor som står emot vatten, fett, smuts eller höga temperaturer. Exempel är brandskum, impregnerade textilier, non stickbeläggningar, livsmedelsförpackningar och vissa typer av rengöringsmedel.
Den kemiska stabiliteten gör att Pfas knappt bryts ner alls i naturen. Istället transporteras ämnena med vatten, luft och organismer. De kan hittas i grundvatten, sjöar, jordar, slam och även i blod hos människor och djur. Därför kallas de ofta evighetskemikalier.
Forskning kopplar exponering för vissa Pfas till negativa hälsoeffekter. Studier pekar bland annat på påverkan på immunförsvar, kolesterolnivåer, leverfunktion och fosterutveckling. Vissa föreningar är misstänkt cancerframkallande. Samtidigt finns tusentals olika Pfas, och långt ifrån alla är lika väl studerade. Det skapar en utmaning för både lagstiftning och riskbedömningar.
Var pfas finns i vår vardag och hur föroreningar uppstår
När man pratar om Pfas i Sverige handlar det ofta om förorenat dricksvatten och gamla brandövningsplatser. AFFFbrandskum som innehållit Pfas har använts i stor omfattning vid flygplatser, militära anläggningar och räddningstjänstens övningsfält. Under övningar har skummet hamnat i marken, där kemikalierna sedan spridits vidare till grundvatten och närliggande vattendrag. Många av landets mest uppmärksammade fall av Pfasförorening kommer just från sådana platser.
Men användningen är bredare än så. Pfas kan också förekomma i:
– textilier med smuts- eller vattenavvisande funktion, som arbetskläder, sofftyger och outdoorkläder
– livsmedelsförpackningar, särskilt material som ska stå emot fett, till exempel pizzakartonger eller viss snabbmatsförpackning
– rengöringsmedel, vax och polish för exempelvis fordon och golv
– elektronik och vissa industriella processkemikalier
För en enskild arbetsplats eller fastighetsägare kan Pfas dyka upp som en oväntad fråga. En industrifastighet planeras att säljas eller byggas om, och markundersökning visar höga halter av fluorämnen. Ett vattenverk upptäcker förhöjda nivåer i råvattnet. En kommun står inför sanering av en gammal brandövningsplats där halterna i grundvattnet är högre än dagens riktvärden.
Även slam från reningsverk kan innehålla Pfas. När slam används som gödsel på åkermark finns risk att ämnena sprids vidare till jord och grundvatten. Företag och kommuner behöver därför bättre kunskap om både källor och spridningsvägar, för att kunna minska tillförseln och prioritera rätt åtgärder.
Hur pfas mäts, hanteras och saneras i praktiken
För att kunna hantera Pfas måste man börja med att kartlägga var ämnena finns och i vilka halter. Analys av Pfas ställer höga krav på provtagning, labbmetodik och kvalitetssäkring. Ämnena förekommer ofta i mycket låga halter, samtidigt som kraven på noggrannhet är höga. Små misstag vid provtagning kan leda till felaktiga resultat, till exempel om provkärl, skyddsutrustning eller andra hjälpmedel släpper ifrån sig fluorämnen.
Typiska steg i en systematisk hantering av Pfas är:
1. Identifiera möjliga källor
Kartlägg tidigare verksamheter, använda kemikalier och material. Brandövningsplatser, deponier, industrier och äldre infrastruktur är vanliga utgångspunkter.
2. Göra riktad provtagning
Ta prover på vatten, jord, sediment, byggnadsmaterial eller slam. Välj punkter så att både källzoner och spridningsvägar fångas upp.
3. Utvärdera risker
Jämför uppmätta halter med gällande riktvärden eller vägledande nivåer. Se på hur människor och miljö kan exponeras, nu och i framtiden. Är området en vattentäkt, ett bostadsområde eller ett industriområde?
4. Välja åtgärder
Möjliga åtgärder kan vara allt från övervakning och begränsning av spridning till full sanering. För vatten används ofta kolfilter eller andra avancerade reningstekniker. För jord kan man använda schakt och deponering, termisk behandling eller stabilisering, beroende på förutsättningarna.
5. Följa upp och kommunicera
Efter genomförda åtgärder behövs uppföljande provtagning för att säkerställa att halterna minskat som planerat. Öppen kommunikation med berörda boende, medarbetare eller intressenter ökar förståelsen och minskar oro.
Lagstiftning och gränsvärden för Pfas utvecklas snabbt. EU arbetar med omfattande begränsningar för stora grupper av ämnet, och svenska myndigheter skärper successivt bedömningsgrunder för bland annat dricksvatten och förorenade områden. För verksamhetsutövare innebär det ett behov av framförhållning. Frågor som tidigare inte funnits på agendan kan plötsligt bli avgörande för både ekonomi och varumärke.
Att arbeta proaktivt med Pfas ger därför stora fördelar. Regelbundna riskgenomgångar, översyn av kemikalieanvändning och tidiga markundersökningar inför exploatering minskar risken för obehagliga överraskningar. Samtidigt kan tidig provtagning och utredning göra att åtgärder kan planeras på ett kostnadseffektivt sätt, istället för att behöva genomföras i panik när gränsvärden redan har överskridits.
För den som behöver hjälp med avancerad provtagning, analys och bedömning av Pfasföroreningar kan ett specialiserat miljölaboratorium vara en avgörande resurs. Företag som aklab erbjuder kvalificerad analys och rådgivning kring fluorämnen i vatten, jord och andra matriser, vilket underlättar beslut om både riskhantering och sanering.